Ny blogg

Har bytt blogg då bloggplatsen har en app som jag kan blogga ifrån.

Nya bloggen är: sliten2barnsmorsa.bloggplatsen.se :)
så fortsätt läs och någon får gärna fixa bloggen!

Instagram

Följ mig på instragram istället, livet som 2barnsmamma är ganska hektiskt just nu och de är lättare att för mig att lägga ut bilder på instagram osv. De har typ blivit min blogg nu :)
Heter SweetMaanda där!

William

Nu är våran William här!
Han föddes igår klockan 09:56 och var 53 cm lång, 3720 gram tung!
Jag klarade hela förlossningen utan någon som helst smärtlindrig och är väldigt stolt över mig själv och Krister.



Ska börja blogga igen nu när jag mår bra och livet rullar på!

Shopping!

Såg nyss att lite pengar rullat in på kontot så nu ska jag och Harry ut på stan och shooooppa!
Han har ju växt ur alla sina 86 kläder så nu jäklar behövs de lite nytt av allt- strumpor, byxor och tröjor främst av allt!
Tycker de är mycket roligare att handla barnkläder än åt mig själv :D Ska kanske köpa ett ammnings linne eller så, för nu är det nära alltså!

Aja, nu måste vi klä på oss!



Snart helg

Det är redan torsdag idag och snaart är det helg! Alltid skönt då pappa Krister är hemma med oss, speciellt då det mesta är tungt för mig nu.
-
Idag ska vi väl försöka ta oss ut lite så Harry får leka och kanske köpa en glass ;).
Lite jobbigt är det dock då Harry har en tendens till att bara springa iväg! Och jag är ju inte precis världens snabbaste och mest rörliga person just nu, så lite skrämmande är de.
Men för de mesta är han jätte duktig och fin <3
-
Harry ligger faktiskt och sover just nu, förstår ingenting. Han bara la sig ned brevid mig och så märkte jag hur han ryckte till och då sover ungen.. lite orolig blir jag allt då han faktiskt ska fylla 2 snart men verkar vara så himla trött de senaste dagarna. Igår tex så sov han två timmar men var ändå super trött igen vid 5 tiden. Och nu vaknade han vid 7 men somnade runt 10 redan.. hm. Om det fortsätter så måste jag nog ta kontakt med bvc.

-

Jag själv ska nog ta mig en dusch nu när han sover och ta fram lite lunch.
Har inte så mycket att skriva men är de något ni undrar över eller vill läsa/se mer av så får ni säga till! Jag försöker göra mitt bästa :)



Profylax

Ja, här rullar tiden på hos oss!
I lördags så var jag och Krister på profylax kurs och det var jätte roligt faktiskt. Helt otroligt hur mycket det tar bort smärtan genom att bara andas och vara avslappnad. Jag rekomenderar verkligen alla gravida att gå på en sån kurs.
Var bara två andra par där förutom jag o Krister så det var lugnt och skönt, ser fram emot nästa lördag då det är andra och sista gången! Jag och Krister övar iaf här hemma med varandra och de är mysigt och man kommer varandra så mycket närmare.
Var så gulligt också för  kursledaren skulle titta när man gjorde en "provomgång" (Krister nyper mig ganska hårt i låret, och så ska jag träna på att vara avslappnad och andas och sen när "värken" är över ger han mig en belöning, genom att "smeka" mig över hela kroppen osv) och hon sa eteråt till Krister att hon såg att han gjorde det med kärlek och det är precis så det ska vara- AW! Min fina man <3 :), han är jätte duktig faktiskt och tror han kommer klara förlossningen och att få mig att behålla fokus jätte bra.

-

Annars så har vi faktiskt hållt oss friska här hemma, men det kommer väl snart! Bara vi INTE är sjuka tills vi flyttar, är så nära nu ju :).
Harry har växt ur alla sina kläder också så när barnbidraget kommer på fredag blir det SHOPPING!! Så roligt :D Ska handla massa tröjor,strumpor och byxor åt Harry. Något åt William också, behövs lite mössor o sånt till liten <3.
Ja tänk.. när som helst så är vi tvåbarns föräldrar.. helt sjukt och OJ vad jag längtar till förlossningen. Att få göra det tsm med krister, längtar.

-
Nu ska jag ta mig något att äta.
Ha en bra kväll

Kliar i fingrarna..

Jag har ju inte skrivit på år och dar men nu började det klia i bloggfingrarna igen!
Det har hänt såå mycket sen jag skrev sist och de är ganska tråkigt att jag inte skrivit ned det men har inte haft tid eller ork.
-
Ja för ungefär 2-3 veckor sen så trodde vi att vi skulle bli föräldrar då värkara satte igång för mig! Så på en helg var vi inne 2 gånger på förlossningen.
Första gången fick jag bricanyl spruta och tabl med mig hem, men så fort tabl var slut så satte allt igång igen.
Så på söndag morgon var vi in igen och jag fick bricanyl tabl även en dos antibiotika för de misstänkte urinvägsinfektion och det stämde!
Så efter att ha ätit det så har de absolut lugnat ned sig nu. Får sammandragningar o så när jag tex städar mycket eller går promenad, men då får jag lägga mig ned o vila bara.
Såå frustrerande bara att ha ont jämt och inte kunna göra det man vill.. vill bara bli mig själv igen så Harry får tillbaka sin mamma och jag får tillbaka MIG.
-
Men nu är det inte långt kvar alltså! Är i vecka 32+6 idag och igår tog jag en bild:
Börjar bli riktigt rungt nu och jobbigt! Och vissa dagar så är foglossningen så hemsk att jag knappt kommer ur sängen. Då får Krister klä på mig o sånt, tur att jag har min man!
Tänk.. snart kommer han! När som helst i princip. längtar :)
¨
Harry mår bara bra och har faktiskt inte(!!!) varit sjuk nu på jätte länge (peppar peppar)! Och hans språk utvecklas hela tiden! Han är en riktig pratare den här lilla killen och har börjat sätta ihop meningar o sånt, det mest vanliga är: Vart är pappa? Jobbar pappa? Det är det enda jag hör dagarna i ända! Han har blivit jäätte pappig, men de är jätte mysigt o se :)
Han fick ett påskägg också under påsk och så häär förvånad blev han då han hittade det under täcket! :)
Vi har även varit ute och lekt mycket när de varit så fint väder, så här sitter jag o Tindra och njuter i solen
Och snart flyttar vi!!!!!!! Wiie, inte alls långt kvar nu, helt sjukt! :) Pirrigt som attan, hoppas mina föräldrar kan komma den helgen också och hjälpa till. Vore så underbart att få träffa dom, så längesen :(.
När vi flyttat får banne mig William se till att komma så ska vi vara ute varenda dag! De har jätte fina lekparker där vi ska bo, helt underbart!
Här finns ju ingenting.
Får hoppas Harry får dagisplats också så fort som möjligt när vi flyttat, det behöver han! Men jag är då banne mig imponerad över hur han utvecklats fast han bara varit hemma med mig :) Så någonting måste man ju ha gjort rätt, haha.
-
Slänger in en bild på chokladbollarna jag gjorde här om dagen också, så jäkla goda! Sen ska jag klä på Harry och städa köket.

Mormor


Min Krister

Min fina underbara Krister- om ni visste hur mycket jag älskar denna kloka och lite smått galna människa <3.
Han är allt jag behöver och lite till! Smart, rolig (oftast sjukt dåliga skämt), klok, eftertänksam, romantisk till 1000, en fantastisk pappa, ställer alltid upp och ger mig de jag vill ha/behöver (? ;)
och hans utseende är ju bara ett stort +!

Men fattar ni att en "oskyldig" flört över internet kunde leda till detta? Att jag träffade mannen i mitt liv? Vi väntar barn och ska flytta till en underbar lägenhet.. påbörja VÅRAT liv tillsammans.
Vi pratar mycket om framtiden och vi vet hur vi vill ha det och jag tror faktiskt vi kommer få det.
Självklart kommer vi få jobba på det precis som alla andra par men jag tror verkligen på detta nu.
Jag litar på Krister till 100 % och på vårat förhållande.

Jag menar Krister är bara 20 år men har redan ett jätte bra jobb, är eftertraktad och bra på det han gör! Han har redan kommit så långt i sitt liv och tänk hur långt han kommit om 10 år.. nej jag är så stolt över min man!
Därför jag var tvungen att skryta lite nu om honom.. lite positiva grejer här :)
Så tack älskling för att DU är du. Tack för att du höll om mig igår då dagen var skit och jag fick gråta, och tack för att du orkade med lite tjafs.. du vet ju att de var för att jag mådde dåligt <3.
Jag älskar dig



2 mars 2012, 07:15

Den andra mars klockan 07:15 så drog du min mormor ditt sista andetag.
Just denna fredag skulle du ha fått träffa mig och Harry en sista gång för vi visste att de var nära nu, men du orkade inte. Du gav upp så fort du kom hem <3.
Jag önskar du hade hållt ut lite längre då jag verkligen ville träffa dig, det kändes så bra sist vi pratade i telefon- då du fyllde år. Vi pratade lite om William och Harry, ja hur allt var bara.
Jag vet att du var glad över att jag träffat Krister, du gillade honom från första stund och jag hoppas du vet att vi har de jätte bra och planerar att leva ihop resten av våra liv.
Ärligt så har jag faktiskt alltid förutsatt att du kommer vara med när jag gifter mig, du har ju varit så pigg och frisk! Och nu han du inte ens träffa William.. men mamma fick dina pärlor och dom ska jag ha när jag gifter mig!

Din död tog hårdare på mig än vad jag trodde den skulle göra. Vi har ju inte alltid haft de så bra, inte någon tight relation men de är inte alltid så lätt. Jag vet att du älskade mig och Harry på DITT sätt, på det bästa sätt du kunde förmå dig.
Så jag försöker komma till ro med mina skuldkänslor, att vi inte träffades ofta.. att jag inte ringde dig och massa annat.
Men de är ju dom små sakerna som gör sig påminda nu. De är NU det har sjunkit in att du är borta.. kan fortfarande inte fatta det helt.
Köpte exotisk nektar igår, sån jucie hade du nästan alltid när vi var små och hälsade på dig. Grät då jag drack den imorse.
På tv tycker jag allt handlar om döden.. personer på bårhus o ja allt. De gör mig låg och illamående. Att tanken på att du ligger så nu, nej usch.
De blir nog mycket sånt nu, små tårar hit och dit. För de är jobbigt, oavsett hur vår relation var.

Jag hoppas dock du är med morfar nu och att du är precis som du var innan sjukdomen slog till!
Sov gott mormor <3

Barnfritt!

Ikväll blir jag och min älskade barnfria <3. Vi ska ut och äta och bara mysa VI TVÅ! Inte ofta de händer, vi är ALDRIG själva så de behövs nu känns de som.
Hoppas Krister kommer hem i tid nu och inte mega sent som resten av denna vecka! Åh vad jag icke ser fram emot de dagarna då jag är själv med båda ungarna och Krister jobbar sent, men de ska vi nog också ta oss igenom. De gör vi alltid :)

Känns så skönt att vi flyttar också snart! Den 3 maj är nycklarna våra, då är lägenheten VÅRAN! Tjoho, längtar så jäkla mycket. Kommer vara höggravid då men de blir skönt att bara styra o ställa ;) Så får Krister sätta ihop och bära allt.
Lägenheten är ju bara så fräsch och fin också.. åh min dröm :).

Nej, nu ska jag gå och bestämma mig för vad jag ska ha på mig ikväll.. vill ju vara fin för K <3.
Inte ofta nu förtiden man känner sig särskilt snygg!
Ha en bra fredag

Vecka 25

Tänkte slänga upp en magbild så här på kvällskvisten! ;)
Vecka 24+2 med lilla William
Och här är jag gravid med Harry i vecka 25
Lite skillnad eller??

Inte roligt

Dålig uppdatering, jag vet!
Men hela förra veckan gick ju åt helskotta..
Lördagen började bra, vi var och badade med Harry som han tyckte var jätte roligt! Sen for vi och åt på donken. Efter de for vi hem till farmor, och de var då allt gick snett haha.
Danne, Kristers bror fyllde år den lördagen och vi pratade om vi skulle åka dit på middag osv, när Kristers mamma började känna sig konstig- någon kvart senare ligger hon och kräks, yey! Jag visste direkt att nu blir vi sjuka!
Vi for iaf till Danne och åt god middag, grattade honom osv. Än så länge mådde alla prima.
På natten/morgonen kräks Harry. Vi sover, vaknar och kräks lite, sover igen osv. Så där fortsätter de ändå tills vi kliver upp ordentligt. Harry verkar då må bra, men blir fram emot 10-11 väldigt gnällig av sig och då kräks han igen. Stackarn, aldrig sett ett litet barn spy så mycket!
Men efter de var de över för Harrys del.
På måndagen, tidig morgon vaknar jag av att Krister gått upp ur sängen. Ligger kvar ett tag och undrar om han kanske mår dåligt, strax efter de så kräks han så in i NORDEN. Stackarn.. och så fortsätter de hela måndagen. Jag mår också konstigt, kräks en gång men inge mer. Trodde jag hade klarat mig, haha- dagens förnekelse?
På tisdagen mår jag konstig, känner att min mage är konstig men jag kan ändå äta osv. Krister mår då bra, fortf lätt illamående men inge mer spyor.
På onsdag morgon vaknar jag av illamående.. jag bara vet att jaha, nu är det min tur. Så Krister får hämta en hink fort som attan och så ligger jag ut slagen då!
Låg HELA onsdagen i sängen och bara kräktes. De var inge stopp, jävligt kul att de ska komma ut andra vägen också SAMTIDIGT.
Tur som fan att Krister inte hade lämnat lägenheten innan dess.

Så Krister tog hand om Harry och mig, hjälpte mig tömma äckel hinken (förlåt älskling <3), gav mig isbitar, vatten, saft, klädde på mig osv. Hade ju såå ont överallt och mådde så dåligt.
På kvällen blev de lite bättre, kunde äntligen krama min lilla gubbe som jag saknade SÅÅ mycket! Och kunde sitta upp för första gången på över 12 timmar.

Nej det var INTE roligt! Fy fan så hemskt.. men vi klarade det och nu i helgen så har vi umgåtts med Danne, Jenny och ungarna igen, och farmor så klart. Vi åt kinamat och umgicks, Harry hade jätte kul som alltid med tjejerna och Wilmer :).

-

Nästa helg är de fullt upp IGEN! Då Tindra fyller år och ska ha "kalas", har köpt riktigt tjejiga saker i present, haha! Gick lite crazy där i affären men de är ju SÅ roligt att handla åt flickor, finns så mycket mer ju.
Och på söndagen ska vi ha visning av våran lgh! Iiih så spännande. Hoppas, hoppas någon vill köpa den! Så vi kan flytta in i våran nya dröm lägenhet <3. Ni ska få se massa kort sen ;)

Så nu till veckan är det typ bara städa, städa, städa som gäller. Få bort all skit osv till visningen.
Och apropå ingenting så har vi köpt jätte fint skötbord nu också! Mitt dröm skötbord typ :)
Är i vecka 25 nu (kan ni fatta att de gått så långt!?) så vi börjar samla på oss små prylar, snart dags ju!


En sån är det! Super fint :D.

Nu ska jag avsluta detta super långa inlägg och börja städa köket!
Ha en bra dag

Vilken kväll!

Kvällen igår blev verkligen tokig!
En underbar nyhet blev utbytt mot ett race in mot SÖS.
Jag hade haft ont i magen/ryggen hela morgonen och dagen igår, trodde var pga att min mage tjorvar och att jag varit förstoppad. Så när jag gick på toa första gången var de fullt med blod i toaletten, men jag trodde de var för att någon hemorojjd spruckit eller så, lite orolig blev jag men jag trodde jag var nojjig. Men senare på kvällen gick jag på toa och kissade, samma sak. Fullt med blod i toan.
Fick PANIK. Kunde inte andas eller någonting. Jag tänkte seriöst att nu är de fan kört. De är värkar jag gått med hela dagen och nu tänker William komma.
Vi lämnade av Harry hos Kristers bror, for in till SÖS där de kollade ultraljud och allt sånt och som tur är så var de "bara" blod i min urin. Blev så lättad att William mår bra, han tänker stanna där inne och jag har bara en kraftig urinvägsinfektion- varav smärtan jag har hela tiden. Så har fått medicin och nu ska de förhoppningsvis försvinna!
Vi blev jätte lättade och glada men jag har svårt att förstå hur de bara kan komma helt plötsligt över en natt liksom. Har haft urinvägsinfektion MÅÅÅNGA gånger, men de har aldrig gjort så här.

Nåja, vi for hem och Harry mådde jätte bra, de hade gått bra att vi bara for iväg osv. För de om något var jag stressad över, att behöva lämna Harry hos någon han inte riktigt känner så där jätte väl. Vet hur ledsen han brukar bli då jag inte är med osv.. så de mådde jag riktigt dåligt över! Då önskad jag bara varje sek att mina föräldrar vore här, de känner ju Harry och vet hur han "är".
Men Jenny och Danne har ju själv 3 barn så de kändes bra ändå, tänker bara på hur Harry ska reagera. Handlar inte om personen som ska ta hand om honom, utan om honom själv.

Sen när Farmor och Jenny farit hem så myste vi alla i soffan, Harry gick och la sig och jag o Krister satt uppe en bra stund. Hade dock så ont i magen så blev inge firande av den bra nyheten! Men det ska vi ta igen! Vi ska bada i helgen och äta något gott (tycker jag, men tror inte Krister har något emot de ;)).

Nej, nu ska jag försöka äta något och sen måste jag ta mig till apoteket!

Något litet bra

Känns som att de blev mycket negativa inlägg igår.. hur nu då sanningen kan bli något "negativt", men ibland finns de såna dagar också!

Kvällen igår blev lite bättre. Krister hade med sig max mat när han kom hem och Harry var på bra humör. Han blir alltid så glad då pappa kommer hem och leker o busar med honom!
Synd var de bara att de tog typ över en timme innan ongen ville somna ;). Men han var rätt så speedad hela kvällen tycker jag.

Och idag har vi varit på öppna förskolan så Harry fick leka av sig.
Var en kvinna där också som frågade när jag var beräknad och DE om något gjorde mig glad! För då betyder de att jag inte alls ser tjock ut utan nu syns de att jag väntar en till, yes! ;)
Små saker kan göra en glad ibland.
Harry ligger och sover just nu och jag sitter här. Kollar igenom lite bloggar, ser tv och dricker massa vatten. Har sån huvudvärk och magen fungerar självklart inte som den ska, så jag typ häller i mig vatten! Hoppas de fungerar..

Måste hänga upp tvätten också och damsuga.. seriöst jag har blivit så jävla städtokig den senaste tiden! Plockar upp och tvättar, städar och har mig hela tiden typ. Men de är för att jag mår fan dåligt då de är minsta stökigt. Orkar inte leva i det.. Krister tycker säkert jag är skit tjatig och jobbig men då får de vara så ;)

Saknar honom... oh nu vakna Harry! Måste gå

Svar

MJ om Aldrig våran tur:
Varför var du tvungen att flytta på grund av en kille? Låter inte skoj :(
Jag antar att du är en ny läsare då jag tidigare skrivit om T och allt som hänt.
Men iaf så är T Harrys pappa. Och vi var tsm i ungefär två år allt som allt. Vårat förhållande hade alltid varit turbelent, lite våldsamt så där. T har otroliga aggressions problem och jag själv har ett jävla humör så vi två tsm.. inte bra.
Och ja, jag skaffade barn med honom. Ja jag var tsm med honom FAST det var som det var eftersom när man väl lever i det där, så fattar man inte. Man förstår inte själv. Så INGA kommentarer hurvida varför jag valde att stanna med honom eller behålla Harry när jag blev gravid.

När Harry var född så förändrades T, till en början. Han hjälpte mig med Harry osv.
Men sen blev han sitt vanliga jag igen, så klart! Han är ju bara en ung pojke, vad fan kan man förvänta sig egenligen?
Han spelade dator hela nätterna, sov hela dagarna, sket fullstälndigt i Harry, lgh och mig.
Så ja vi bråkade ofta och en dag gick de överstyr.
Han sparkade mig,tog stryptag flera gånger och skallade mig. Med Harry i min famn.
Granarna hörde väl förmodligen oss för de var ett jävla liv och polisen kom. De såg mitt blåmärke i pannan och min hals, så de tog med T och han fick sitta i häktet. De följande dagarna kom de massa personer hem till oss. Polisen,läkare,soc osv..

Och jag mår redan jävla ap dåligt över att Harry fick vara med om det. Att han behövde leva i det där, får ont i magen och vill kräkas då jag tänker på det.  Tur som FAN att harry var så liten att han aldrig kommer ha något mentalt minne av det, men han har blivit påverkad på andra sätt. Det märks..
Ja de var iaf en sån grov misshandel som var tvungen att ske för att jag skulle vakna upp.

Och anledningen till att jag var tvungen att flytta?
Jo för att familjerätten är dumma i huvudet och skiter i vad fan pappan till barnet gjort, de enda dom följer är: Alla barn har rätt till båda föräldarna.
Fast T har aggressions problem, ser saker på nätterna (har överfallit mig flera gånger och strypt mig i sömnen), umgås med folk som tar droger, dricker ofantliga mängder alkohol, har ingenstans att bo eller har något jobb, inte har brytt sig om harry förut eller någonsin tagit hand om honom.
ÄNDÅ tyckter de att han ska få ha Harry- vilket jävla äckligt skämt!

Så jag flyttade. När jag träffade Krister så såg vi våran chans och flyttade. Jag har ensamvårdnad så jag kan göra precis vad jag vill med Harry. T har inget att säga till om.
Tackar min lyckliga stjärna för att min mamma och pappa sa att jag inte skulle skriva på delad vårdnad.

Så nu vet ni.


Aldrig våran tur

Sitter med gråten i halsen typ.. jag VISSTE att det här skulle hända. Jag visste det hela tiden och ändå så slår det mig till marken och jag bara ligger där.

Självklart fick vi inte lägenheten. Den var så fräsch och fin, herregud. Att vi ens försökte. Patetiskt.
De känns så jävla hopplöst ALLT. Ingen liten tur har vi, inte ett dugg.
Graviditeten har/är ett helvete och problemen blir bara mer o mer. Vi får/hittar ingen lägenheten, de är omöjligt.
Den här lägenheten är LITEN,mörk och äcklig. Jag HATAR den. Den gör mig deprimerad.
Jag hatar T för att han fick mig att flytta.. gå och dö ditt jävla äckel.
Om de fan inte vore för honom så kunde jag ha bott kvar.. Krister kunde ha flyttat till mig istället! Vi hade kunnat få en 4-5 för 6-7000 i månaden, en HYRES lgh dessutom!

De är precis som min mamma säger- sthlm är roligt när man inte har barn. När man bara har sig själv att tänka på. Då man kan spendera sin pengar hur som helst.
Men de är inte roligt då man behöver lägenhet, ta lån eller ta sig någonstans ÖVERHUVUDTAGET. De är dyrt och jävligt.. långt från allting.

Varför i helvete kan inte jag.. eller VI få någon tur då? Varför.. jag fattar inte? Känns som att motgångarna bara pallrar upp sig på hög och ler, medans framstegen och lyckan ligger platt och ser ledsna ut.

Fan fan fan fan fan